Emil verkar lägga all energi på att få mig lycklig. Och han lyckas, men kan känna att de blir lite till överdrift ibland. Just nu är han på julbord med jobbet, och jag bara kännde hur skönt de va när jag fick lägga mig i sängen och vara ensam. De är inte de att jag inte vill ha honom här, men ibland vill man bara vara själv.
Jag känner medlidande för Elina. Hon går igenom mycket just nu, och jag känner mig så maktlös när jag inte kan göra mer än att se på och försöka stötta henne allt vad jag kan.
Familjerelationen här hemma har rubbats lite också. De är väl tänkt att mamma ska flytta till Skåne, Ola ska flytta till egen lägenhet, Kim ska flytta hit och jag ska få bo kvar så länge jag vill... Jag vet inte vad jag känner för de. Jag har ingenting emot att bo med min storebror, men jag vill absolut inte att mamma ska flytta ifrån mig. Hon är en väldigt stor del av mitt liv, om hon flyttar till Skåne kommer hela min värld rasa. Känns det som iaf..
>En helt annan<
//Ida Axelsdotter Jamalainen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar