Det var inte mitt fel...

Jag tycker inte att jag förtjänar så mycket skit som jag har fått tagit, på grund av en bil. I tre månader har jag fått göra de, men idag sa jag ifrån. Jag tål inte att någon skriker på mig när jag inte gjort nånting, mer än ställt upp till 1000!
Jag har rättat mig efter honom varje dag, jag har satt honom i mitt centrum för att få honom att förstå att jag verkligen vill vara med honom. Men vad får jag tillbaka...

Hur mycket skit orkar en människa ta innan de tar stopp? Idag fick jag svaret.

>Du förstår, men gör ingenting<

//Ida Axelsdotter Jamalainen