När jag gick ut på balkongen och så dig kliva in i bilen, såg lysena tändas och motorn gå igång, såg bilen backa ut från parkeringen, såg dig försvinna in i tunneln som leder till framsidan och bort från mig..Det känns helt hemskt varje gång jag tvingas säga hejdå till dig. Det är som en stor sorg kommer över mig när jag ser dig försvinna bakom hörnet.
Jag är som lyckligast med dig och jag känner mig älskad i din närhet.
>Du är det bästa jag vet<
//Ida Axelsdotter Jamalainen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar